Fantastiska porträtt

Att hitta snygga tavlor har blivit enklare och enklare. Förut var man mer eller mindre hänvisad till IKEA om man ville ha något på väggen som inte kostade enorma summor, vilket förstås ledde till att alla hade IKEAs tavlor på väggarna. Även om den del av dem var (och är) riktigt snygga så var det ändå inget jag lockades av, just för att chansen att grannen hade en exakt likadan tavla var så hög. Det blev för opersonligt. Nu poppar det upp olika tavlor och posters lite överallt och man behöver inte bli ruinerad av att köpa på sig några stycken. Att utbudet har blivit större är inte bara positivt i den bemärkelsen att man slipper ha samma tavlor som grannarna, utan också för att det faktiskt är mycket lättare att hitta de där riktigt personliga motiven som betyder mer än bara en snygg tavla.

Porträtt på hemlösa

Vill man ha konst som inte bara är snygg utan som faktiskt också gör skillnad så ska man spana in porträtten på hemlösa som finns att köpa hos Frälsningsarmén. Det är den kände brittiske fotografen Lee Jeffries som har tagit bilderna och när du köper en går överskottet Frälsningsarméns arbete för hemlösa. Bilderna är verkligen fantastiskt uttrycksfulla, som en påminnelse om det hårda livet som finns där ute.

Lee Jeffries började ta bilder på hemlösa efter ett slumpartat möte med en hemlösa flicka i London för sex år sedan, och sedan dess har han vunnit en rad prestigefyllda priser för sina foton. Han har haft utställningar över hela världen och hans verk säljs för stora summor. Jeffries hoppas att hans bilder ska uppmärksamma Frälsningsarméns hedersamma arbete och samtidigt hjälpa fler hemlösa i Sverige att få en bättre tillvaro.

Nu är inte de här bilderna jättebilliga, men jag tycker definitivt att det är konst som är värd att betala för. Dels för att bilderna är tagna av en känd fotograf och förstås också för att man faktiskt gör en god gärning när man köper en. Här handlar det ju inte om att pressa priserna utan om att det ska bli ett överskott som går till att hjälpa de hemlösa. Porträtten finns i olika storlekar och det finns både färg och svartvitt. Min favorit är helt klart den svartvita bilden på Claes Thomas. Det är något med händerna i ansiktet och glasögonen på nästippen som talar till mig. Fast alla bilder är väldigt fina ska jag tillägga. Ett tips till er som vill ha vacker konst och samtidigt göra en god gärning!

Posters
En nackdel med att det finns så många snygga posters nu för tiden är att det finns alldeles för många som jag vill ha… Jag har bestämt mig för att jag ska köpa ett gäng och rama in och sätta på en tavellist men jag har verkligen svårt att bestämma mig för att vilka jag ska välja. Ett blogginlägg om det kommer när jag har bestämt mig!

Att få sova

Det finns en mycket obehaglig och väldigt välskriven novell av ryske författaren Anton Tjechov som heter Att få sova. Den handlar om en barnflicka som tar hand om ett barn som vägrar sluta skrika. Och barnflickan får absolut ingen sömn. Till sist kväver hon barnet och det blir lugnt i huset och barnflickan får äntligen sova. Frågan som läsaren lämnas med är: Hur mår hon när hon vaknar?

Det är som en becksvart version av episoden i Astrid Lindgrens Saltkråkan när Stina säljer Malins lilla dotter Skrållan till Vesterman för 25 öre. Stina gör det för att 1: göra sin kompis Pelle glad för att han slipper konkurrensen från Skrållan och 2: få råd med en gräddbulle i lanthandeln.

Den goda gärningen faller dock inte i så god jord hus varken Pelle, Tjorven eller Malin. Och gräddbullen som var så god till en början smakar till sist bittert och gör Stina illamående. Vesterman har ju anat det bakomliggande spelet och har gått tillbaka till Malin med Skrållan, men säger inget, för att lära Stina en riktig läxa.

Varför skriver jag om det här då?

Lillebror sover iallafall!
Lillebror sover iallafall!
Jo – för att min lilla dotter är så förkyld att hon inte kan sova. Hon hostar och snörvlar och hackar sig natten igenom. Och det betyder att inte jag och min man heller får sova. Vi ligger på helspänn och sover bara med ett halvt huvud. Vi turas om att ligga i gästrummet så att åtminstone en av oss är något så när utsövda när morgonen kommer. Storebror sover igenom allt hostande så honom går det ingen nöd på.

Denna sömnbrist gör oss inte precis mordiska mot vår lilla dotter – men vi är taggiga och onödigt korta i stubinen mot varandra. Det är bara att trösta sig med att det kommer att gå över förr eller senare. Vi hoppas på Förr!